Intetkjønn med referanse til personer
To ulike normeringstraditioner i nynors og tysk
Útdráttur
Í greininni er fjallað um sérstaka leið eða reglu sem varðar kynjablöndun í sumum germönskum málum, þar sem hvorugkyn, í fl eirtölu eða eintölu, getur vísað til hóps af fólki af ólíku kyni. Slík regla er t.d. til staðar í íslensku staðalmáli. Hana má líka finna á eldri stigum þýsku og norsku, svo og í nútímamállýskum, en ekki í staðalmálunum nú á tímum. Spurningin er hvernig þessi staða kom upp. Jafnvel þótt saga málstöðlunar í þýsku og nýnorsku sé mjög ólík er niðurstaðan að því leyti sú sama að reglan um að við kynjablöndun sé hvorugkyn haft um fólk af ólíku kyni hefur horfið í staðalmálunum. Að okkar mati orsakast þetta af ólíkum málfræðihefðum: Í Þýskalandi leiddi skynsemishyggja 17. og 18. aldar til þess að litið var á mállýskurnar sem ógn við staðalmálið og hvorugkynsmyndunum var hafnað með tilvísun til notkunar þeirra í “hversdagslífinu”. Þegar nýnorska mótaðist í andrúmslofti þjóðernisrómantíkur á 19. öld urðu mállýskurnar aftur á móti grundvöllur hins nýja staðalmáls og hvorugkynsmyndirnar þóttu þess vegna æskilegar í upphafi. En þar sem hvorugkynið varð æ sjaldgæfara vegna útjöfnunar í beygingakerfinu hvarf það síðan einnig úr staðalmálinu.
Heimildir
Aichinger, Carl Friedrich. 1754. Versuch einer teutschen Sprachlehre. Wienn: Johann Paul Kraus. [Nachdruck Hildesheim/New York 1972: Georg Olms.]
Anonym. 1862. Skrift og Umskrift i Landsmaalet. Kristiania: Werner.
Askedal, John Ole. 1973. Neutrum Plural mit persönlichem Bezug im Deutschen unter Berücksichtigung des germanischen Ursprungs. Oslo: Universitetsforlaget.
Behaghel, Otto. 1928. Deutsche Syntax: eine geschichtliche Darstellung. Band III:die Satzgebilde. Heidelberg: Winter.
Beito, Olav T. 1970. Nynorsk grammatikk. Oslo: Samlaget.
Corbett, Greville G. 1991. Gender. Cambridge: Cambridge University Press.
Corbett, Greville G. 2000. Number. Cambridge: Cambridge University Press.
Corbett, Greville G. 2006. Agreement. Cambridge: Cambridge University
Press.
Dal, Ingerid. 1966. Kurze deutsche Syntax auf historischer Grundlage. 3., verbesserte Auflage. Tübingen: Niemeyer.
Davies, Winifred V., & Nils Langer. 2006. The making of bad language: lay linguistic stigmatisations in German: past and present. (VarioLingua 28.) Frankfurt a. M. u.a.: Lang.
DiplNor = Diplomatarium Norvegicum. Digitalisert av Dokumentasjonsprosjektet ved Universitetet i Oslo. www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.html
Duden Grammatik. 2009. Duden: die Grammatik. Unentbehrlich für richtiges Deutsch. Herausgegeben von der Dudenredaktion. 8., überarbeitete Auflage. (Duden 4.) Mannheim u.a.: Dudenverlag.
Ebert, Robert Peter, Oskar Reichmann, Hans-Joachim Solms & Klaus-Peter Wegera. 1993. Frühneuhochdeutsche Grammatik. (Sammlung kurzer Grammatiken deutscher Dialekte 12.) Tübingen: Niemeyer.
Elspaß, Stephan. 2005. Sprachgeschichte von unten: Untersuchungen zum ge-
schriebenen Alltagsdeutsch im 19. Jahrhundert. (Reihe Germanistische Linguistik 263.) Tübingen: Niemeyer.
Elspaß, Stephan, & Nils Langer. 2012. Jespersen’s cycle and the history of German negation – challenges from a sociolinguistic perspective. Neuphilologische Mitteilungen 113:275–292.
Falk, Hjalmar, & Alf Torp. 1900. Dansk-norskens syntax i historisk fremstilling. Kristiania: Aschehoug.
Fleischer, Jürg, & Oliver Schallert. 2011. Historische Syntax des Deutschen: eine Einführung. Tübingen: Narr.
Faarlund, Jan Terje, Svein Lie & Kjell Ivar Vannebo. 1997. Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget.
Givón, Talmy. 1970. The resolution of gender conflicts in Bantu conjunction:
When syntax and semantics clash. In: Papers from the Sixth Regional Meeting, Chicago Linguistic Society, s. 250–261. Chicago: Chicago Linguistic Society.
Goethe, Johann Wolfgang. 1889. Aus meinem Leben. Dichtung und Wahrheit. In: Goethes Werke. Werke im engeren Sinne. Abteilung 1. Band 26. Wei- mar: Böhlau.
Goethe, Johann Wolfgang. 1898. Wilhelm Meisters Lehrjahre. In: Goethes Werke. Werke im engeren Sinne. Abteilung 1. Band 21. Weimar: Böhlau.
Gotisk Bibel = Die Gotische Bibel, herausgegeben von Wilhelm Streitberg. Band 1: Der gotische Text und seine griechische Vorlage. Mit Einleitung, Lesarten und Quellennachweisen sowie den kleineren Denkmälern als Anhang. Mit einem Nachtrag von Piergiuseppe Scardigli. 7. Auflage. 2000. Heidelberg: Winter.
Grimmelshausen, Hans Jacob Christoffel von. 1992. Courasche. In: Hans Jacob Christoffel von Grimmelshausen: Werke. Herausgegeben von Dieter Breuer I/2: 9–151.) Frankfurt am Main: Deutscher Klassiker Verlag.
Grimmelshausen, Hans Jacob Christoffel von. 2010. Lebensbeschreibung der Erzbetrügerin und Landstörzerin Courage / Der seltsame Springinsfeld: zwei simplicianische Romane. Aus dem Deutschen des 17. Jahrhunderts und mit einem Nachwort von Reinhard Kaiser. Frankfurt am Main: Eichborn.
Harnisch, Rüdiger. 2009. Genericity as a principle of paradigmatic and pragmatic economy: the case of German wer ‘who’. In: Steinkrüger, Patrick O., & Manfred Krifka (red.), On inflection, s. 69–88. (Trends in Linguistics Studies and Monographs 184.) Berlin/New York: de Gruyter.
Heggstad, Leiv. 1914. Norsk grammatik for skuleungdom. Kristiania: Norli.
Heggstad, Leiv. 1931. Norsk grammatikk. Større utgåve. Andre utgåva av Norsk
Grammatikk for skuleungdom. Oslo: Norli.
Hægstad, Marius. 1879. Norsk maallæra eller grammatik i landsmaalet. Bergen: Nygaard.
Indrebø, Gustav. 1951. Norsk målsoga. Bergen: John Grieg.
Janson, Kristofer. 1876. Han og ho. Bergen: Giertsen.
Janson, Kristofer. 1905. Marit Skjølte. Kristiania: Omtvedt.
Jenstad, Tor Erik. 1985. Sunndalsmålet. Eit grensemål på Indre Nordmøre. Norske Studiar IV. Utgjevne av Norsk Målførearkiv, Universitetet i Oslo. Oslo: Novus.
Kaiserchronik = Die Kaiserchronik eines Regensburger Geistlichen. Herausgegeben von Edward Schröder. (Deutsche Chroniken und andere Geschichtsbücher des Mittelalters 1, 1.). 1892. Hannover: Hahn.
Knudsen, Trygve. 1949. Pronomener. Oslo: Universitetets studentkontor.
Kollmer, Michael. 1987. Die schöne Waldlersprach: von Wegscheid bis Waldmünchen, von Passau bis Regensburg. 1. Band: Lautliche und grammatische Beschreibung der Waldlersprache (mit Berücksichtigung der Sprache des Flach- landes rechts der Donau). Prackenbach: Eget forlag.
Larsson, Ludvig. 1901. Friðþjófs Saga ins frœkna. Halle: Niemeyer.
Laxness, Halldór. 1966. Land til salgs. Oversatt fra islandsk av Ivar Eskeland. Oslo: Tiden.
Laxness, Halldór. 2011. Atomstation. Aus dem Isländischen von Hubert Seelow. Göttingen: Steidl.
Laxness, Halldór. 2012. Atómstöðin. 5. útgáfa. Reykjavík: Vaka-Helgafell.
Merkle, Ludwig. 1975. Bairische Grammatik. München: Heimeran. [Nachdruck 1990]
Norsk Ordbok = Norsk ordbok. Ordbok over det norske folkemålet og det nynorske skriftmålet. 1966–. Oslo: Samlaget.
Nygaard, Marius. 1905. Norrøn syntax. Kristiania: Aschehoug.
Nýja testamenti Odds Gottskálkssonar = Þetta er hid nya Testament, Jesu Christi eigenlig ord oc Euangelia huer hann sialfr predikadi oc kendi, hier i heime, Sem hans postular oc Gudz spialla menn sidan skrifudu. Roskilde 1540. (Bækur.is: http://baekur.is/bok/000037812/THetta_er_hid_nya_Testament (10.10.2013).)
Næs, Olav. 1972. Norsk grammatikk. Elementære strukturer og syntaks. Oslo: Fabritius.
Rafn, Carl Christian. 1829. Fornaldar sögur Nordrlanda eptir gömlum handritum
útgefnar af C.C. Rafn. Annat bindi. København.
Setelarkivet - Norsk ordbok. Digitalisert av Dokumentasjonsprosjektet ved Universitetet i Oslo. http://www.edd.uio.no/perl/search/search.cgi (10.10.2013).
Søreide, Lars E. 1930. Nordfjordmålet. (Norske maalføre XII.) Oslo: Norli. Tatian = Die lateinisch-althochdeutsche Tatianbilingue Stiftsbibliothek St.Gallen Cod. 56. Unter Mitarbeit von Elisabeth De Felip-Jaud herausgege- ben von Achim Masser. (Studien zum Althochdeutschen 25.) 1994. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Thráinsson, Höskuldur, Hjalmar P. Petersen, Jógvan í Lon Jacobsen & Zakaris Svabo Hansen. 2012. Faroese. An overview and reference grammar. Second edition. Tórshavn/ Reykjavík: Faroese University Press/Institute of Lin-guistics, University of Iceland.
Torp, Arne, & Lars S. Vikør. 2003. Hovuddrag i norsk språkhistorie. 3. utgåve. Oslo: Gyldendal.
Walton, Stephen J. 1996. Ivar Aasens kropp. Oslo: Samlaget.
Western, August. 1921. Norsk riksmålsgrammatikk. For studerende og lærere. Kristiania: Aschehoug.
Wiener Genesis = Die frühmittelhochdeutsche Wiener Genesis. Kritische Ausgabe mit einem einleitenden Kommentar zur Überlieferung von Kathryn Smits. (Philologische Studien und Quellen 59.) 1972. Berlin: Erich Schmidt.
Aasen, Ivar. 1848. Det norske Folkesprogs Gammatik. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1850. Ordbog over det norske Folkesprog. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1851. Søndmørsk Grammatik. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1853. Prøver af Landsamaalet i Norge. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1858. Fridtjofs Saga: i Omskrift i det nyere Landsmaal. Kristiania: Selskabet.
Aasen, Ivar. 1864. Norsk Grammatik. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1873. Norsk Ordbog. Kristiania.
Aasen, Ivar. 1949. Ervingen. Songspel i ei vending. Innleiing og ordforklåringar ved Per Thorson. Oslo: Gyldendal.
Aasen, Ivar. 1997. Skrifter i samling. Trykt og utrykt. I-III. Kristiania og Kjøben- havn 1911‒12. Elektronisk utgave. Oslo: Det norske Samlaget.,
##submission.copyrightStatement##
##submission.license.cc.by-nc-sa4.footer##